Hoppas jag!
Alla dessa lyckliga fasader, alla dessa toppen mammor/förÀldrar.
Sorry alla Àr inte perfekta, inte jag. Jag önskar att jag var det, men oh nej!
Jag springer pÄ och försöker hinna med allt man mÄste och borde. Men halkar efter.
Jag Àr inte den jag önskar att jag var. Jag Àr inte den jag engÄng var. Jag Àr.. Ja jag vet inte, vad Àr jag?
Jag Àr dotter, syster, MAMMA, fru och förhoppningsvis vÀn och arbetskamrat. Men jag dÄ,nÀr Àr jag jag?
Jag har ingen tid, ork eller lust lÀngre. Alla har vÀl svackor och shit vilken svacka detta Àr.
Jag vill inte, jag vill ingenting. Jag vill fÄ andas utan att det gör ont i bröstet av Ängest över allt jag önskar att jag han, kunde och hade. Utan att kÀnna att jag inte rÀcker till eller att jag borde vara nÄgon annan Àn den jag Àr.
Jag önskar jag var det stöd jag skulle vilja vara nĂ€r A har mycket och kĂ€nner sig stressad. Jag önskar att det gick att hĂ„lla ordning hĂ€r hemma sĂ„ jag slapp stĂ€da, plocka och kĂ€nna mig vĂ€rdelös hela tiden. Men det Ă€r sĂ„ trĂ„ngt överallt, vi Ă€r helt enkelt för mĂ„nga pĂ„ för liten yta. Det kommer bli bĂ€ttre, jag vet! Men det hjĂ€lper liksom inte just nu. Ănskar Ă€ven om det kĂ€nns hemskt att jag nĂ„gon gĂ„ng utan att ha dĂ„ligt samvete och kĂ€nna mig stressad fick vara sjĂ€lv, bara vara jag.
Utan nÄgon som inte vill titta pÄ eller göra det jag vill. Utan nÄgon som ena stunden skrattar men andra stunden bara gnÀller eller surar.
KÀnner mig som en vÀrdelös mamma, som att ingen lyssnar pÄ vad jag sÀger. Som att jag alltid Àr arg. Som att jag inte har nÄgot tÄlamod, men tionde gÄngen med brÄk pÄ en dag Àr det inte roligt lÀngre. Jag blir sÄ ledsen nÀr det Àr brÄk och tjat redan vid frukosten eller redan nÀr vi sÀtter oss i bilen hem efter att inte ha setts pÄ hela dagen. Jag Àlskar mina barn över allt annat.
Ja sÄ kÀnns det idag, ikvÀll nÀr barnen lagt sig och jag kramat och pussat dem godnatt sÄ vet jag hur kÀnslan av otacksamhet och Ängest kommer sitta dÀr i bröstet. Jag har det finaste man kan önska sig och jag bara gnÀller.
Idag kÀnns det tungt men imorgon Àr en annan dag. Imorgon Àr sÀkert en dag med en annan kÀnsla.
Imorgon Ă€r det dags för lite kvalitetstid, lite vuxen tid. Och dĂ„ kommer kĂ€nslan av dĂ„ligt samvete infinna sig. För att jag lĂ€mnat bort barnen för att jag ska fĂ„ ha skoj. Jag kommer lĂ€ngta efter dem som nĂ€sta stund gör mig smĂ„tt galen. Men sĂ„ Ă€r de ju ocksĂ„ det bĂ€sta jag har. Mitt allt, min familj ❤️
Underbara galna familj, jag Àlskar er!