Då var det över...

Min GeKås dag är över ...

Men den var kanon massor med roliga och bra saker köpte jag bla. fin fina stjärnor till mina fönster..

Sen köpte jag fin fina julklappar till grabbarna och deras kussar. Men jag måste ju säga att jag köpte skit snygga kläder som jag ska ha nu till jul bla. på party julfesten med de goa arbetskamraterna som vi ska ha nästa vecka.. NICE

Sen har jag ju glömt att skriva att mitt hem ständigt är under förändring.. både bra och dåligt. just nu är det lite ändringar av väggar i köket men nyss blev grabbarnas rum färdigt. Tack underbara s-far för hjälpen med de sjukt snygga tapeterna.

jul jul strålande jul...

Japp nu är det snart jul igen.. underbart skoj.

Inte lätt bara när barnens önskelista ser ut ungefär såhär.

* Fyrhjuling

* Ponny

inte lätt alla gånger men lite annat vill de ju ha oxå kanske,och behöver iaf. men en häst blir det iaf INTE men en fyrhjuling nja det får jag nog fundera på de är ju bara 3 år så jag vet inte om det funkar riktigt.

Sen är det ju då vad man ska önska sig själv och vad man ska ge alla andra underbara människor.

Jag tycker att borde köpa sig ett HOPE halsband från barncancerfonden det ska jag iaf önska mig. Å får jag inget så ska jag köpa mig ett själv. Världens finaste är det och för ett gott ändamål.    

På lördag blir det Ullared appropå julklappar men det blir nog lite mer än bara julklappar.

Ullared I LÖÖÖÖV!

Satkärringar

Ja ha allt blir inte alltid riktigt som man hade tänkt sig.

Allt började för många år sedan men fick ett brutalt uppbrott i början på april, mitt liv vändes upp och ner.

Redan när jag började på mitt jobb, ett jobb som konstigt nog efter all skit är det enda jobb jag riktigt trivts på var det ett jäkla liv jämnt, satkärringarna ( dem gamla dinosurierna som gått där i evigheter) surade, tjatade skit om alla och om varandra och smet undan så gott de kunde från att behöva arbeta, de "bar papper och torkade bord".

Idioter som vi andra var så lät vi dem hålla på. Men när vi tillslut satte ner foten och hade bestämt oss för att nu fick det f*n va nog. Vi skulle inte ta deras skit längre, var trötta på att få skit för att vi försökte göra dagarna så positiva som möjligt, skrattade och sjöng, ja hade trevligt. Då fattades ett grymt beslut, vi skulle flyttas, OMPLACERAS allihop.Vi, vi som hade försökt göra det så bra, vi som hade hållt humöret uppe, vi som hade haft skoj och arbetat så som vi trodde var det rätta vi skulle omplaceras fy..

Tiden har rullat på och när det beslutet kom i april var jag övertygad om att vår situation inte kunde bli värre, men oj så fel jag hade.

De (dinosaurierna) blev bara värre, för varför skulle de göra något nu, varför anstränga sig, vi skulle ju ändå sluta. fy..

Men så kom tiden då de började försvinna till nya arbetsplatser en efter en, gott det tyckte jag med flera. Allt blev så enkelt, helt plötsligt fick man skratta, man fick göra det där lilla extra utan att nån snackade skit om en och skickade onda ögon. 

Ju fler som fick flytta på sig dessto fler nya trevliga arbetskamrater kom det och vi var snart en grupp med  potensial att bli en riktigt bra arbetsgrupp. Vi jobbade ihop oss mer och mer och hade riktigt trevligt.

Men allt gott har ett slut,heter det inte så. Tillslut var det även min tur att sluta trotts att många nu försökt häva beslutet.det hade ju blivit så bra. Och vi hade ju tillåtits att växa så.. men näpp.. iväg med dig bara.

Men än är jag kvar men den ibörjan av december börjat jag på ett annat jobb 1,1 mil hemifrån, där jag kommer att jobba natt. Efter att ha prövat att jobba där så tror jag absolut att det kommer funka jätte bra, men det handlar inte om det. Det handlar om känslan de har fått oss att känna.

Vi är människor, behandla oss där efter..